Inlägg och kommentarer

För några dagar sen så skrev jag på min status på fejan att W inte sovit så bra utan vaknat 2 gånger något som är ovanligt när det gäller henne. Har sedan hon kommit sovit otroligt bra. I början fick vi väcka henne för att ge henne mat. Och nu för tiden sover hon från 19 till 06 vilket jag vet enligt många inklusive mig är lyx. Men det jag kan känna är att jag (vi) faktiskt förtjänar det. Hade en jobbig graviditet och inte minst en väldigt jobbig förlossning som startade med igångsättning och slutade med ett urakutsnitt något som är det värsta man kan uppleva enligt många när man ska födda. För mig var det den enda utvägen då jag fick konstiga smärtor i höfterna som inte gick att kontrollera och ryggbedövningen tog inte så det vara bara att söva och stackars M kördes ut från OP och fick sitta och vänta i 10 min innan han fick träffa W. Själv tog det 2 timmar innan jag fick se henne.
Drogs med njursten från den 8 mars ända fram till att W kom, något som tog väldigt hårt både psykiskt och fysiskt. Åkte ca 1 gång i veckan in till BB för att få smärtstillande i alla dess former. Åt morfin preparat i drygt 3 månader känns så där bra att äta sådant när man har ett litet liv i magen ingen visst ju riktigt hur det påverkade henne.
Nu har jag blottat mig lite här på bloggen så ni får ursäkta mig men jag tycker att jag (vi) förtjänar den "lyx" vi har och jag skäms inte för att tycka det.
Och nu sover hon som hon alltid gjort, var bara en natt och antagligen så var det för att vi hade fart runt på dagen och maten inte blev så bra och vi var borta till 21.30 så inte konstigt heller.
Känns som det blev ett rörigt inlägg men ville bara poängtera att jag tycker att vi förtjänar lyxen som vi fått. Men skulle ju hellre vakna 2-3 gånger på natten om jag hade fått vara frisk under min graviditet och fått vara vaken när W kom till världen.


Våren underbara sessa, som börjar kunna sitta själv